PoetaZetas: Juan de Beatriz
Poesiuppläsningen online #PoetasZetas (poeter från generation z) fortsätter med Juan de Beatriz röst och hans dikt Sampleo del tema de la rosa.
#PoetaZetas är ett initiativ som arrangeras av Cervantes institutet i Stockholm och kureras av poeten och översättaren Ben Clark. Avsikten med projektet är att synliggöra en ny generation spanska poeter och göra deras verk kända för allmänheten. Femton författare som är under 30 år gamla väljer en dikt som de skrivit och läser upp den varje söndag för att avslöja deras unika poetiska röst.
Juan de Beatriz (Lorca, 1994) har en examen i spanska språket (Universidad de Murcia) och en Masterexamen i litteratur- och teaterstudier (Universidad de Granada). Hans första bok, Cantar qué (Pre-Textos, 2021) tilldelades den 21:a upplagan av priset Premio Internacional de Poesía Emilio Prados. I år har han sin hemvist hos stiftelsen Fundación Antonio Gala, där han arbetar med ett poesiprojekt.
Juan de Beatriz citerar Alejandra Pizarnik («poesin är en explosion under språket») för att försöka förklara naturen hos hans särskilda poetiska närmande för oss: «Genom den här genren vill jag utforska, i den mån det är möjligt, denna språkliga explosion: musik i ord, hänryckning, tanke, minne...varje tillstymmelse av verklighet eller dröm ryms i dikten, ett tyst utrymme för avslöjanden».
«I jämförelse med prosans utdragna styrka eller teaterns spektakularitet -så nära kopplad till det förgängliga- så är poesin en genre som trivs med det minimaliska, den korta upptäckten, den övervägda andakten, fortsätter poeten från Murcia att förklara. Den finns där när du behöver den: i anteckningarna i mobilen, på det smutsiga pappersarket, i Word-dokumentet. Nu. Den är inte bara ett sätt att befinna sig i världen, som man brukar säga. Den här genren sträcker sig längre. Poesin är "det mest intensiva sättet att leva som jag känner till". Det säger inte jag, utan Ada Salas. Det finns mycket motsträvighet i den poetiska skriften, av blindhet, av barnslig småaktighet. Jag vet inte varför det är poesi och inte ridning, fäktning eller sportfiske. Poeten är enfaldig av naturen».
På frågan om en ny strömning inom den spanskspråkiga poesin eller ett poetiskt paradigmskifte, försäkrar Juan de Beatriz att «efter den omskakning som ägde rum runt 2016 som ledde till poesin 2.0 (som har sitt huvudkontor på Twitter och Instagram), så har slutet på förra årtiondet burit goda lyriska frukter. Det var en tidsfråga eftersom, med våra begränsningar och laster, så är millenniegenerationen den kallade att vara den bäst förberedda i Spaniens demokratiska historia.” Något måste komma ur det. Av det jag ser, verkar det som att den unga spanska poesin upplever en period av mångfald och överflöd. Man börjar till och med prata om en ny avantgardeanda, på grund av mångfalden och fruktbarheten. Men det är tidigt för prognoser, eftersom den senare kritikern föredrar lite avstånd».