I Carlos Casares svenska spår
Carlos Casares relation till Sverige inleds år 1972 på ett tåg på väg till Santiago de Compostela, där han lär känna en ung svensk kvinna, Kristina Berg, född i Halmstad (Halland), som är på väg från Bilbao till La Coruña för att påbörja sin anställning som radiotelegrafist på ett skepp som snart ska avsegla mot Amerika. De gifte sig två månader efter detta möte och redan den sommaren tillbringade de tillsammans i Sverige.
Där börjar ett av de vägskäl som kom att forma Casares liv. En av dess effekter, kanske den mest avgörande, var upptäckten och den därpå följande identifieringen med den svenska socialdemokratin vilket innebar att han övergav den kristna socialism som fram tills dess hade kännetecknat hans tanke och hans skrifter. Sedan dess tillbringade han sommarmånaderna och en del av julhelgerna tillsammans med släkten i Halmstad. Vistelser, resor, vänskaper, läsning och skrifter från hans andra hemland definierade en stor del av hans liv och lämnade avtryck i hans verk.
Carlos Casares (Ourense, 1941–Vigo 2002) är en av de centrala figurerna inom den galiciska litteraturen under den sista tredjedelen av 1900-talet. Hans skriftliga produktion omfattar en bred katalog av genrer, bland annat noveller, romaner, litteratur och teater för barn, litterär journalistik och biografiska essäer. Han har översatt författare som Antoine de Saint-Exupéry och Ernest Hemingway, bland andra, till galiciska. Han var chef för förlaget Galaxia, medlem i den kungliga galiciska akademin och medgrundare och ordförande för PEN-klubben i Galicien (idag Centro Pen de Galicia), bland andra uppdrag. Han mottog flera priser och erkännande och åtnjöt en långvarig vänskap med samtida spanska och utländska författare, däribland svenskarna Lasse Söderberg, Artur Lundkvist och Tomas Tranströmer.
