Richard Mascherin. Caer, caer, caer

Mascherin själv definierar sitt arbete för oss, skapat i närheten av sitt hus och by, och söker ett sätt att dela sina känslomässiga och fysiska fall under nedstängningen och fortsätter sedan med det han lämnade bakom: Vad är det som producerar kaos i ett ordnat landskapssamhälle? Hur är min kropp när den bli kaotisk i en organiserad och noggrann miljö? Situationen utan kontroll kommer att ta besittning av kroppen för att överträda. Hur kan jag, från rörelse, förvandla fallet till en kropp utan återkomst? Fallets oundviklighet – orsakad av tyngdkraften – och ett humör som påverkar kroppens sårbarhet, och, därför, det mänskliga tillståndet. Går igenom tragedi och misslyckande. En daglig handling som upprepas i olika sammanhang, att falla.”